Fortsätt till huvudinnehåll

Ett berg och ett torn

Eftersom solen visade sig kändes det viktigt att ta med arvsmassorna ut för en dos d-vitamin. Fast mest av allt är det jag som blir tjurigast i familjen om vi inte är utomhus när det är fint väder.  Dagens utflyktsmål blev till Tornberget med dess, passande nog, utsiktstorn. 

Men för att komma dit fick man promenera en "liten" bit in i skogen, självklart uppför backar eftersom vi skulle upp på ett berg. Jag var oförberedd på vädret och hade alldeles för varma kläder. Med klimat- och klimakterieförändringar känns det oklart om jag någonsin kommer behöva varma kläder igen. Den inre bastun är ju konstant påslagen. 


Det fanns mycket att göra på vägen upp, som att hitta skalbaggar. Polarn krävde såklart att vi flyttade dem till kanten av stigen så ingen trampade på dem.


Det fanns också, till Polarns stora glädje, både blåbär och lingon att plocka. Riktigt mycket.


Det kan vara så att Polarn hade ungefär lika mycket i magen som i kepsen herr B.o.B. fick låna ut. Kändes otroligt orutinerat att inte ha med sig någon burk eller påse, men kepsar fungerar de med. 

När vi väl kom fram till tornet fick vi oss en makalös utsikt i det vackra vädret.


Man såg ända bort till Globen. Om man stirrade länge och kollade beviset i mobilfotot.

Polarn trivdes inte riktigt på hög höjd, men tyckte ändå att det var världens bästa utflykt eftersom det fanns både blåbär och uppförsbackar. Tänk om alla var så lätta att göra nöjda. Jag hade lite ångest över att vi inte kunde plocka mer blåbär, nu när man slipper mygg och spindlar, men botade den ångesten med att vara i solen. 

Nu tar vi tag i en ny vecka, eller försöker ta oss igenom den, hur man nu väljer att se på saken. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.