Jag tror inte jag har haft så här mycket fredags-feeling på väldigt länge.
Vi har klarat av första veckan i förskoleklass. Det är först nu jag märker hur nervöst det har varit, för både henne och mig. Och så visade det sig att hon etablerade sig på en dag och redan har kompisar hon gillar. Vi har alltså tagit oss igenom ytterligare en av de där nära döden upplevelserna föräldrar ska hantera. Yey till oss.
Polarn har briljerat på sitt håll och sovit hela nätterna igenom i sin egna säng, i en hel vecka. Hon är så stolt, med all rätt. Om det är att hon sover i egen säng som gör att hon sover bättre, eller om hon sover bättre och därför klarar att sova i egen säng vet jag inte, men det märks ändå att hon sover bättre, hon är så mycket mer nöjd. Att bara ha en arvsmassa i sängen gör dessutom att jag får mer plats, det är ju rätt trevligt det också.
Jag har klarat av min första vecka som lämnare. Vilken skillnad. Att ta sig till förskolan och sen skolan är ju lite meckigt eftersom vi måste ta buss mellan, men det har ändå gått himla smidigt. Jag är på jobbet mellan kvart- och fem i åtta och det är helt stressfritt eftersom vi har flex. Sen kan jag jobba på, utan att behöva passa någon tid, kolla vad som behöver handlas, fundera på sätt att hantera kinkiga arvsmassor, planera eller laga mat. Jag är så lättad av att slippa hämtnings racet efter 4 år.
Så när jag och kollegan njöt av att kunna säga att det var fredag kände jag att jag njöt lite extra av den här fredagen, den var värd extra uppmärksamhet. Eftersom det var varmt och soligt, och jag fick tanka D-vitamin under en lunch utomhus, med mammakompisen som sällskap, så fick dagen sin rättmätiga guldkant.
Sol, sköna människor, pizza till middag och nöjda arvsmassor.
Låt helgen börja.
Kommentarer