Ja se ungdomen av idag.
Vi har en ny tonårig-sommarjobbare på jobbet. En som efterträder det praktexemplar av mogen, ansvarsfull, smart, förnuftig och trevlig ungdom vi hade tidigare.
Nog för att vi blev bortskämda då, för så vuxna och mogna är sällan 18-åringar som den tjejen var, men det känns jobbigt att vi nu har fått ett praktexemplar åt det motsatta hållet.
En som inte förstår instruktioner om hur man brer smörgåsar, inte förstår instruktioner om hur man bäddar och spritar vårdbritsar, inte förstår instruktioner om hur man plockar lakan, inte förstår instruktioner om hur man kommer i tid. Inte ens efter 4:e gången hon får det förklarat.
Kanske beror det på att det lilla livet mest måste prata om sin bantning och hur yr hon är för att hon inte äter frukost.
Eller om hur sjukt svårt det är i skolan, så svårt att hon aldrig någonsin gjort ett prov där hon inte fuskat. För alla fuskar. Alla. Vi som aldrig fuskat på ett prov var sjukt konstiga.
Det kan också bero på att den unga damen går iväg mitt i en mening där man försöker förklara vad hon ska göra.
Ibland blir hon distraherad också, av de unga, manliga, mentalskötare med stora ögon och tatueringar som dyker upp.
Vi slits under tiden mellan att be ungen skärpa till sig och att försöka uppmuntra och berömma henne till ordning.
Jag, personligen, känner mest för att be henne skärpa sig och växa upp, men skyller mitt bristande tålamod på graviditetshormoner. Sen känner jag mig gammal när jag tänker att framtiden kommer gå åt skogen om det är sådär ungdomen av idag beter sig.
En tanke med stor brist på orginallitet, för så har vi tänkt länge nu:
"Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare."
Något Sokrates påstås ska ha sagt.
Vi har en ny tonårig-sommarjobbare på jobbet. En som efterträder det praktexemplar av mogen, ansvarsfull, smart, förnuftig och trevlig ungdom vi hade tidigare.
Nog för att vi blev bortskämda då, för så vuxna och mogna är sällan 18-åringar som den tjejen var, men det känns jobbigt att vi nu har fått ett praktexemplar åt det motsatta hållet.
En som inte förstår instruktioner om hur man brer smörgåsar, inte förstår instruktioner om hur man bäddar och spritar vårdbritsar, inte förstår instruktioner om hur man plockar lakan, inte förstår instruktioner om hur man kommer i tid. Inte ens efter 4:e gången hon får det förklarat.
Kanske beror det på att det lilla livet mest måste prata om sin bantning och hur yr hon är för att hon inte äter frukost.
Eller om hur sjukt svårt det är i skolan, så svårt att hon aldrig någonsin gjort ett prov där hon inte fuskat. För alla fuskar. Alla. Vi som aldrig fuskat på ett prov var sjukt konstiga.
Det kan också bero på att den unga damen går iväg mitt i en mening där man försöker förklara vad hon ska göra.
Ibland blir hon distraherad också, av de unga, manliga, mentalskötare med stora ögon och tatueringar som dyker upp.
Vi slits under tiden mellan att be ungen skärpa till sig och att försöka uppmuntra och berömma henne till ordning.
Jag, personligen, känner mest för att be henne skärpa sig och växa upp, men skyller mitt bristande tålamod på graviditetshormoner. Sen känner jag mig gammal när jag tänker att framtiden kommer gå åt skogen om det är sådär ungdomen av idag beter sig.
En tanke med stor brist på orginallitet, för så har vi tänkt länge nu:
"Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare."
Något Sokrates påstås ska ha sagt.
Kommentarer