attvarabob

En liten Mandarinand råkade irra bort sig och hamna i den lokala ankdammen. Vips så var dagens utomhusaktivitet fixad! Ser ut som en seriefigur. Aldrig har väl vår lilla ankdamm varit så välbesökt och det var länge sedan jag såg så många riktiga och proffsiga kameror.  Det var lite av en bra uppstart inför kvällens Mello. En färggrann fågel i en liten damm, omåttligt populär och flitigt fotograferad. Själv gled den mest runt och nöp till alla vanliga änder som kom för nära. Äkta drama. På tal om Mello så är det ju så fint för att det finns något för alla. Jag gillade nostalgitrippen till 90-talet, Pyret gillade Dotter och Polarn gillade Eva och Eva. Alla gillar olika.  Dagens aktivitet gick bättre än förra helgen, för i morse kom jag ut på min intervallrunda. Det tog emot rejält, jag kände mig stel och tung. Men jag tog mig runt med lite anpassning av längden på intervallerna. Yey jag. Det är ju inte de passen man känner av framstegen som ma...

På plussidan: Tre dagar med promenader och värken i benet är nästan borta igen. Jag och kollegan blev kallade för änglar. Jag fick kebabrulle till middag. Minussidan: Jag kom hem till en påbörjad rensning av tvätt som låg över hela sängen, som jag fick göra klar. Inte alla delar min övertygelse om att ställa in disk diskmaskinen. Låt helgen börja! Dagens aktivitet. Vi fick tid till lunchpromenad idag!

Vissa dagar liksom.  Inte en enda sak gick enligt plan, bara avbokningar, ombokningar, akutärenden och en massa hinder. Inte ens telefonerna fungerade som de skulle.   Det är ju lite spännande att tänka på att i mina utbildningar har jag träffat många människor, och de allra flesta har haft målet att kunna hjälpa människor. Oavsett vilken utbildning de personer jag möter i mitt jobb har, oavsett vilken titel, så är jag övertygad om att de också gett sig in i arbetet med målet att kunna hjälpa människor. Men sen kommer alla gränser för olika verksamheter, alla direktiv, all stress och press, och det bara krockar. Idag var det många krockar att försöka dämpa, köra runt och bara ta sig igenom.  Det är inte så att jag på något sätt tror att det vi ser och vill är det enda rätta, men när man möter människor som inte ens vill höra en annan sida eller ge förslag, utan direkt sätter upp hinder, då känns det tråkigt. Jag kände mig lite åksjuk när dagen var slut, men tacksam f...

Tillbaka till de vanliga rutinerna igen. Förutom att det var mellan 13-15 minusgrader på morgonpromenaden, det var lite av ett bryskt uppvaknande. Ett avbrott i rutinen var att jag inte tog omvägen förbi skolan på hemvägen. Gå direkt till gå, liksom. Som en försmak av när arvsmassorna är stora nog att själva ta sig till och från skolan, vilken frihet som väntar.  Jag fick fixa middagen, idag var det bakad potatis med ratatouille på menyn. Har aldrig lagat det förut, men det är många rätter jag inte lagat förut som står på menyn nu för tiden. Och det är roligt att laga mat igen. Jag kanske inte alltid känner att jag har lust, eller orkar, men det är ändå roligt när jag väl kommer igång. Speciellt eftersom det är rätter som går fort att laga och blir så goda.  Jag läste häromdagen en lista på saker som personer lärt sig, som de kände underlättade deras vardag som vuxen. En skrev " Att städa undan medan jag lagar mat, istället för efteråt. " Inget gör en väl så lyckl...

När jag gick och la mig igår hade vi kommit långt med vårt pussel. Det var den markerade delen av delfinen kvar, och det blå, för man sparar det tråkiga enfärgade till sist. Imorse när jag stod i köket och skulle plocka fram frukost kom Polarn och ropade: " Vårt pussel är förstört! Kom fort! " Jag möttes av detta: Allt utom högra kanten var kaputt. Jag säger inte att jag skyller på någon av katterna, men just denna morgon låg det två katter på bordet.  Det var ett mödosamt arbete att ge sig på pusslet igen, och sortera alla bitar. Men envishet och lite av ett fotografiskt minne gjorde att det gick lite fortare idag.  Vi hann också ta oss till en tom pulkabacke för lite coronasäker utomhusvistelse. Medan arvsmassorna roade sig ringde jag till SL kundservice. Jag köpte ju en periodbiljett i mars förra året, innan "restriktioner" började bli ett begrepp. Men sen började jag gå istället och den där biljetten ak...

Polarn är snorig. Igen. Så jag vabbar. Igen. Självklart kände Pyret då noga efter hur hon mådde, och så här i Coronatider betyder det dubbelvab. Dagen var förutom hushållerskeuppdraget typ det här: Och en del Netflix, som en riktigt bra vab-mamma.  Det blev inte ens en antydan till aktivitet idag, bara en härlig huvudvärk mot slutet av dagen.

Jag försökte starta denna söndag "som vanligt", för jag ser till och med fram emot att få komma ut och öva mig på att springa. Men idag gick det bara inte, av flera anledningar. Varje sak för sig hade nog inte varit ett större problem, men tillsammans blev det lite för tungt. Så rundan blev kort, vilket var trist för det kändes som jag kunde fått till ett bra tempo.  Hinderbanan idag var: 1. Kyla känns olika. Förra helgens 8 minusgrader var helt okej. Idag var morgonens 10 minus ruskigt bistra. 2. Min fotsalva tog slut och det dröjde en vecka innan jag fick ny, så jag använde Helosansalva under tiden. Borde vara ett okej alternativ, men inte för mina monsterfötter som blev så här:   3. Hormoner. Så himla less. Nu är det dags för ägglossning med härlig värk, illamående och yrsel.  Andra tecken på att hormonerna är i svaj dök upp på morgonen. Efter den korta intervallrundan gick jag hem och gjorde ett cirkelpass istället, innan jag hoppade in i dusch...