Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens högt och lågt

När jag ändrade min tjänst fick jag ett presentkort hos Truestory av mina kollegor, de tyckte att jag skulle unna mig en upplevelse tillsammans med Arvsmassorna. Jag har tittat, letat och funderat sedan dess. En del upplevelser var ständigt fullbokade, en del hade åldersgräns, många var väldigt dyra. Nu började tiden rinna ut och jag behövde boka något men det fanns inget jag kunde ta med Arvsmassorna till. Det sammanföll med att kollegan klev in och stöttade upp så fint när jag var sjukskriven. Hon höll koll, rensade och tog över så att jag kunde släppa jobbet när jag var borta och landa mjukt när jag var tillbaka. 
Därför använde jag presentkortet till att boka Afternoon tea på MAP Petite Maison till oss.
Vilken pärla! Fullträff!
Servicen var toppklass, maten och fikat var jättegott liksom både te och drink. Det var en väldigt trevlig idé med tapasinspirerade rätter istället för de klassiska snittarna. Även om det vid en första blick kanske inte ser så mycket ut så var det generöst tilltaget och vi blev så mätta att vi knappt tog oss därifrån. 

Den fina stämningen och känslan i kroppen tog jag och ersatte med en rejäl dos ångest när jag till kvällen valde att titta på If I had legs I'd kick you.
Som förälder var det som att gå genom ett skräckhus på Halloween. Man får följa en mammas ökade belastning när hon försökte balansera dotterns sjukdom, jobbet som psykolog med behövande klienter, hemmet som går sönder och en frånvarande make som vägrar ta in den ohållbara situationen. Det var för mig inte svårt att förstå hennes gradvisa nedbrytning och det förmedlades så intimt att det gick rakt genom rutan. En otrolig skådespelarinsats. 

Lika välregisserat känns det att avrunda kvällen till ljudet av smattrande regn, en utmärkt inramning på den här dagen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.