Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens försök

Vem kan motstå 2 kilometer loppis? Inte Cous-cous och jag. Vi har varit på andra hela-gatan-loppisar men inte den här, så vi måste ju testa.
Solen sken till och med.

Till en början verkade det som en strålande idé,  men efter två timmar var det mer trängsel och framförallt mer stress än det var på Götaplatsen när Swedish house mafia spelade. Det var så fasansfullt mycket folk att det inte gick att komma fram. Lägg sen till människor med barnvagn, människor som stannar mitt i allt för att i en liten grupp prata med varann och människor som har med sig hund, och jag drabbas av härdsmälta. Att ha med sig hund i sådana galna folkmassor borde för övrigt räknas som djurplågeri. 

Vi gjorde det enda vettiga och flydde ner i tunnelbanan och drog vidare. Cous-cous gjorde några fynd i början men jag blev utan.
Ingen fara, jag blir räddad av att få en god lunch istället.
Cous-cous fotobombade. 

Och det är ju inte så att jag behöver hitta mer grejer, för den här sommaren har levererat tillräckligt med secondhandfynd. Jag behöver snarare undvika loppisar och secondhand för ett tag och skaffa en annan hobby till hösten. Pyret lär dock inte hålla med mig. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.