Fortsätt till huvudinnehåll

Illusionen av framsteg

Även denna morgon kom ett samtal, denna gång från den enhet som skulle ta hand om översvämningskonsekvenserna. De hade fått uppfattningen att de bara skulle titta på eventuell fuktskada på golvet i badrummet. Jag förklarade att det var lite mer, betonade särskilt att alla drabbade ytor hade en kladdig beläggning. Mannen sa att de skulle undersöka saken och återkomma. 
Sedan hörde jag inget mer. 
Imorgon har det gått fyra dagar och är dagen innan midsommar. Chanserna att något åtgärdas under morgondagen känns obefintliga. 
Så jag får väl inleda första delen av min semester åt att försöka göra rent badrum och golv, för det känns inte vidare hygieniskt att arvsmassor och lurviga trampar runt på en beläggning av avloppsvatten. Frågan är vilket medel som tar bort det där.
Men men.
Vilken tur att psykologen och en annan kollega kom förbi med sina arvsmassor på lunchen och gav dagen lite guldkant. Då kunde jag slänga i mig min lunch och sedan hålla bebisar sysselsatta medan deras mammor fick äta. Små, små bebisar är som allra roligast när man kan låna dem och sedan lämna tillbaka dem. De är också lättare att bära på när man inte behöver bära dem dygnet runt. 

Psykologen skickade också bildbevis senare på dagen för att bebis har börjat sin bana som Swiftie.
Armbandet Pyret gjorde satt på plats, så nu kan hon börja lära honom att bli den Swiftie hon lovade att skapa. 

Nu googlar jag "rengöra flottiga golv" så jag är förberedd.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...