Utan förvarning dök kollegan in på mitt rum med ett "Grattis i efterskott!". Under hennes resa till London hade hon valt ut den här godingen till mig:
Jag blev så himla glad. Pappaskämt gör mig omotiverat fnissig. För de som tycker att det är astöntigt och bara korkat hänvisar jag till den svensklärare jag hade, som hade varit i branschen i 40 år. Han hävdade bestämt att för att uppskatta ordvitsar måste man vara intelligent, eftersom det handlar om att snabbt analysera ords betydelse och användning. Så, sant eller inte, det han sa.
Fler presenter dök upp senare på dagen när jag och arvsmassorna mötte upp läkarkompisen för att ta oss hem till psykologen. Vi fick äntligen träffa den första manliga medlemmen i vår middagsklubb; psykolgens bebis. Jösses vad det är mysigt med bebisar till låns. Med de små men långa fötterna, stora ögonen och det sneda leendet. Vi hade med oss presenter, men den största presenten fick vi med allt bebisgos.
Polarn lovade att lära honom spela Exploding kittens, Pyret hade gjort ett kort och ett armband där hon lovade att göra honom till en Swiftie, jag och läkarkompisen lovade att vara barnvakt. Väldigt Törnrosas tre/fyra feer.
Och ja, hyresvärden hörde av sig på morgonen och informerade att de lagt en beställning till någon hantverksgrupp, som ska höra av sig gällande vidare åtgärder. Ingen har hört av sig. Nästa gissning: Inget händer förrän efter midsommar.
Kommentarer