Fortsätt till huvudinnehåll

Dagsrapport

Skolavslutningsmorgon:
Två Arvsmassor vill ha hjälp med kläder, smycken och skor. De vill också få håret plattat, lockat och piffat. Jag försöker under alla göromål få de små liven att äta frukost och komma ihåg vad de ska ha med sig. Fokus hamnar ständigt på utsmyckning.

Skolgården:
Polarn ska vara på plats 8:30 och vill ha sällskap dit.
Pyret ska vara på plats 8:50 och vill gå med en kompis.
Avslutningen börjar 9:00. 
Jag får stå och prata med andra föräldrar i 30 minuter på en för föräldrar anvisad plats, i väntan på att det hela ska börja. Solen lyser på halva mitt ansikte under vistelsen, resten av kroppen är i skugga vilket ger en märklig kämsla av sommarhöst.

Avslutning:
Polarn har varit med i elevrådet och var därför ett av de nervösa barnen som skulle leda avslutningen. Alla i elevrådet skulle presentera olika delar, Polarn skulle bland annat presentera vem som blev årets lärare. Hon var så nervös inför dagen men presenterade sina delar med klar och tydlig stämma. 
Polarns klass sjöng "Sommarlov", lärarbandet spelade en omgjord rockig låt, niorna sjöng "Barbie girl" innan deras rosceremoni med förskoleklassen och förskoleklassen sjöng "Idas sommarvisa". 
Priset för vinnarna av skolans Melodifestival, Årets lärare och Årets fritidslärare delades ut. 
Det hela var avklarat på 45 minuter, inklusive strul med tekniken. 

Efter:
Polarns klass hade fika tillsammans med föräldrarna. Märkligt nog var det ganska få föräldrar med, både på skolgården för alla klasser och på Polarns fika. Det kändes ledsamt. 
Pyrets klass hade en fika efteråt utan föräldrar. Pyret blev utnämnd till:
Det var ju fint.

När skoldagen avrundades ville Arvsmassorna ha en stund med sina vänner, så jag gick hem och jobbade medan de gick och åt pizza.
Nu inleds mastodontprojektet att roa Arvsmassorna fram till terminsstart. Så skönt att äntligen få lite "ledigt".
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...
Skicka en kommentar
Läs mer

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.
Skicka en kommentar
Läs mer