Fortsätt till huvudinnehåll

Insnöad

Jag var snabb att tacka ja till erbjudandet att jobba hemifrån idag. För en stund under morgonen var jag lite tveksam och undrade om allt prat om snöstorm kanske var en smula överdrivet, och övervägde att gå till jobbet ändå. Men jag nöjde mig tills sist med att bara ge mig ut för att följa med Polarn till fritids, det visade sig vara ett klokt beslut.
Hukad framför datorn medan snön yrde, vinden ven och bussarna slutade köra kunde jag läsa hur människor skrev "Grattis på kvinnodagen". Jag tillhör de som inte riktigt tycker att det är en "Grattis" dag, lika lite som det är Grattis på FN-dagen, eller Grattis på Barndagen, eller Grattis på Dagen mot våld mot kvinnor, eller Grattis på Ofrivilligt barnlösas dag. Kvinnodagen är inte en dag man firar, utan en dag för att uppmärksamma. Tycker jag. Och det kanske blir tydligare när man sätter det i sammanhanget med alla andra dagar FN uppmärksammar. Jag tog en titt på FNs sida med Internationella FN-dagar.

Så idag säger jag inte Grattis till kvinnor, för även om mycket har hänt, så är det mycket kvar som behöver förändras. 
Atilla Yoldas delade denna idag, till exempel. 
Och den här:
Kompisen delade denna:

Imorgon ger jag mig ut i snön igen, jag hoppas några vägar är plogade.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.