Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens outfit

Det var dags att föreläsa igen. Jag försökte inge någon slags känsla av trygghet och kunskap.
Kanske mest landade i stel upptill och brittisk tant nertill. Oklart. Åskådarna till detta påstod sig vara upplysta och utbildade i en massa matnyttigt i alla fall. 
Jag kände mig mest varm. Det förefaller som att jag ovanpå den stadiga temperaturhöjning jag upplevt i ålderns hormon-battle, nu också fått vallningar. Yey. Så stickad kjol och polotröja var ett halvsmart val. Kjolen är förövrigt ett secondhandfynd från det gamla H&M märket Foxtrot.
Någon mer som minns? Kan det vara 80- eller 90-tal? Eller var det senare? Tiden flyger förbi. 

Upplyst och utbildad var väl typ omdömet för Pyret på dagens utvecklingssamtal. "Du är ju väldigt bra på att gå i skolan" sa läraren. Sen bad han henne att låta bli att oroa sig för poäng eftersom de redan sett hur bra det går, och istället fundera över om hon ville ha extra uppgifter för att fortsätta känna sig tillräckligt utmanad. Det sades också saker som "Du har vårt förtroende", "Du fattar ju så fort", "Vi vet att du alltid gör ditt arbete", "Du väljer ju att jobba med de som fokuserar på skolarbetet". Pyret blev lättad över att få svar på frågor hon oroat sig över och ska fortsätta jobba på att våga göra misstag. Det flyter på så att säga.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.