Trots att klockan bara var 7 så var det smällvarmt och luften stod nästan still. Benen var dessutom som stubbar efter gårdagens travande upp- och nedför backen, jag hade mensvärk och blir fortfarande lite illamående av järntabletterna.
Inte optimala förhållanden för lite löpträning med andra ord, men se på tusan:
Det ska bli spännande att se vad som händer om ett par månader när järnvärdena ska vara återställda, om det nu är det som gör susen. Kanske ett råd från gyn kommer vara värt något till sist.
Förutom överraskningen att orka så pass, så kom jag fram till att jag hellre springer i kyla än i värme. Jag som svettas som tusan ändå, blir ju näst intill dränkt när jag tränar i värme. Det gör att jag undrar lite hur jag ska förhålla mig till rådet att man bara ska tvätta håret varannan/var tredje dag. Träning 3 gånger i veckan, dagliga powerwalks, arbetsrum som är som en bastu och vallningar på nätterna. Känns inte görbart att hoppa över schamponering varannan dag just nu, men "skönhetsråd" är väl sällan verklighetsförankrade.
Nu börjar också tiden när jag funderar över mina egna "råd" till arvsmassorna. När de ska välja kläder och hittar tusen saker som är fel på valda plagg och jag suckar:
"Men det är väl bara att ta något?"
Sen går jag till min egen garderob och suckar (inombords) över att
den sitter för löst
den sitter för tajt
den blir för varm
den syns svettfläckar på
den känns för fin
den känns för avslappnad
den är för kort
den är för lång
den rör på sig för mycket
den åker upp
den åker ner
den har fel färg
de passar inte ihop.
Jag blir så vansinnigt kinkig med hur kläder sitter när värmen kommer att jag behöver en evighet att välja. Så det är ju möjligen en aning hycklande när jag sen säger att arvsmassorna bara kan ta något, vad som helst.
Klassiskt föräldraskap i Gör som jag säger inte som jag gör - stil.
Fler goda föräldratips är att tycka att det är märkligt att arvsmassor säger sig vara mätta efter en halv portion för att sen fråga om de får efterrätt. Så skulle jag aldrig göra själv (för jag planerar från start vilken rätt jag väljer om jag vet att jag ska få plats med efterrätt).
Eller att undra hur de inte orkar promenad men orkar springa som galningar efter varandra i vattenkrig. Säger hon som tränar klockan 7 men inte orkar städa.
Jag ber dem att släppa sina spel och suckar över att det kan vara så svårt, men fastnar själv i virkning och pussel och laddar ner samma spel som de håller på med.
Man vill väl föregå med gott exempel liksom.
Kommentarer