Vi tog oss i föräldrakragen och drog med arvsmassorna till Junibacken. För första gången. Jag vet, helt sjukt att vi aldrig varit där.
Att det dröjt är för att jag dels varit avskräckt av historierna om långa köer och ständigt fullt. Men också att det känts så hajpat att jag varit säker på att bli besviken. Men nu så.
Något annat jag läst mig till var att sagotåget var da ting, så vi slängde oss in i kön till det så snart vi betalat inträde.
Jag har hört att den ska vara en fin/bra/härlig upplevelse, och det var den. Så mycket mer än ett tåg, mer som en vagn som svepte genom höjdpunkter i Astrid Lindgrens sagor, och upp i luften.
Fantastiskt. Mer än jag hade förväntat mig.
Sen klev vi ut från resan. Arvsmassorna hittade en rutschkana i Ville Villekulla som roade dem så där som bara rutschkanor kan. Under tiden hittade jag en karta över plejset. Det tog mig en lång stund att lista ut att det som stod på kartan var allt som fanns där, jag letade efter en till karta. För det fanns bara två utrymmen till, som visade sig vara typ som fina lekparker med attiraljer som påminde om populära barnsagor, och utöver det ett gigantiskt rum med byggklossar. Förutom en stor yta till butik, så klart.
Lekrummen drog vi igenom på 10 minuter var, mest för att det fanns rutschkanor och kryptunnel annars skulle det tagit 5 minuter. Sen lyckades vi dra ut på tiden genom att hänga på låset när restaurangen öppnade. Säkert en halvtimme ägnat till köttbullar och pulvermos. Till sist blev arvsmassorna massivt roade av det gigantiska bygg-kloss-rummet. De hade kunnat stanna hur länge som helst.
Vi lyckades hänga oss kvar i 2 timmar totalt, säkert 45 minuter var i det där rummet och en kvart på sagoresan. För det blev prislappen 680 plus lunch.
Så nu har vi varit där, men lär inte åka dit igen. Som vanligt förstår jag inte vad alla är så i gasen över.
Min höjdpunkt på dagen blev istället ett spontant inköp på Bröd och Salt.
Också ett ställe med helt galna priser. Men se, de levererar, de känns värda varenda krona.
Att det dröjt är för att jag dels varit avskräckt av historierna om långa köer och ständigt fullt. Men också att det känts så hajpat att jag varit säker på att bli besviken. Men nu så.
Något annat jag läst mig till var att sagotåget var da ting, så vi slängde oss in i kön till det så snart vi betalat inträde.
Jag har hört att den ska vara en fin/bra/härlig upplevelse, och det var den. Så mycket mer än ett tåg, mer som en vagn som svepte genom höjdpunkter i Astrid Lindgrens sagor, och upp i luften.
Fantastiskt. Mer än jag hade förväntat mig.
Sen klev vi ut från resan. Arvsmassorna hittade en rutschkana i Ville Villekulla som roade dem så där som bara rutschkanor kan. Under tiden hittade jag en karta över plejset. Det tog mig en lång stund att lista ut att det som stod på kartan var allt som fanns där, jag letade efter en till karta. För det fanns bara två utrymmen till, som visade sig vara typ som fina lekparker med attiraljer som påminde om populära barnsagor, och utöver det ett gigantiskt rum med byggklossar. Förutom en stor yta till butik, så klart.
Lekrummen drog vi igenom på 10 minuter var, mest för att det fanns rutschkanor och kryptunnel annars skulle det tagit 5 minuter. Sen lyckades vi dra ut på tiden genom att hänga på låset när restaurangen öppnade. Säkert en halvtimme ägnat till köttbullar och pulvermos. Till sist blev arvsmassorna massivt roade av det gigantiska bygg-kloss-rummet. De hade kunnat stanna hur länge som helst.
Vi lyckades hänga oss kvar i 2 timmar totalt, säkert 45 minuter var i det där rummet och en kvart på sagoresan. För det blev prislappen 680 plus lunch.
Så nu har vi varit där, men lär inte åka dit igen. Som vanligt förstår jag inte vad alla är så i gasen över.
Min höjdpunkt på dagen blev istället ett spontant inköp på Bröd och Salt.
Också ett ställe med helt galna priser. Men se, de levererar, de känns värda varenda krona.
Kommentarer