"Sjukt bra föreläsning!" sa kollegan. Och påstod att eleverna hade gett mig väldigt fina omdömen och många valt mitt ämne att skriva tentan om.
"Vad snäll han är som säger så." tänker jag.
Inte att jag har gjort något bra.
Inte att jag ska känna mig nöjd.
Inte att det ens är sant.
Utan jag tar för givet att det bara är något han säger för att vara snäll.
Hur skadad får man bli?
Varför skulle en massa människor gå omkring och tro att det är deras uppgift att säga snälla saker till mig? Eller dra med mig i sådana uppgifter eller som idag, i samverkansgrupper, bara för att vara lite schysta.
Innan jag dör ska jag ha jobbat fram någon slags känsla för min egen kompetens, det borde vara en rimlig tidsplan.
"Vad snäll han är som säger så." tänker jag.
Inte att jag har gjort något bra.
Inte att jag ska känna mig nöjd.
Inte att det ens är sant.
Utan jag tar för givet att det bara är något han säger för att vara snäll.
Hur skadad får man bli?
Varför skulle en massa människor gå omkring och tro att det är deras uppgift att säga snälla saker till mig? Eller dra med mig i sådana uppgifter eller som idag, i samverkansgrupper, bara för att vara lite schysta.
Innan jag dör ska jag ha jobbat fram någon slags känsla för min egen kompetens, det borde vara en rimlig tidsplan.
Kommentarer