Fortsätt till huvudinnehåll

Min tur.

Jag kan väl inte vara sämre än alla andra, nu var det min tur att få feber, hosta och bli snorig. Sjukdag idag alltså.

Så jag fick ta det lugnt, som att ägna dagen åt att lägga klart nästa 500-bitars pussel. Så himla lagom aktivitet en sån här dag.


Man kan också glo på Blocket.
Jag har under en längre tid letat efter "nytt" bord och "nya" stolar till köket. Det har inte varit lätt. Jag ville inte köpa nytt, jag tycker att det är så himla onödigt, och lite tråkigt, så jag har sonderat andrahands marknaden. 

Lite kinkig har jag varit, jag bestämde mig för att jag inte ville ha vitt, jag ville inte ha ek och jag ville inte ha stålben. En snabb analys skulle kunna säga att det vill ingen annan heller, för det var till största del möbler i vitt och ek som annonserades ut. Blocket är ett ställe där det är lätt att få en känsla för vad som är på väg att bli omodernt. 

Men så idag hittade jag en annons. Lagom stort bord, rätt färg och stil, med förlängningsskivor och matchande stolar. Kanske något dyrare än jag tänkt, men jag blev förtjust och drog iväg ett meddelande. Belöningen för att vara hemma och vara sjuk är att man kan hinna först.


Herr B.o.B hämtade hela setet efter jobbet. Tjohoo.   
  
Till kvällen försökte jag trösta mig med den här nyheten. Det bästa av två världar liksom.


Inte vet jag om det kanske är snoret, hostan, febern eller huvudvärken som påverkar smaklökarna, men det var helt klart en besvikelse.

Nu satsar jag på att överleva helgen. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.