Fortsätt till huvudinnehåll

Tål ju ingenting.

Två dagars VAB. Det är vad som krävs för att jag ska börja få lite svårt att hänga med. Nu är det att vabba Polarn vi pratar om, vilket är lättaste vabbandet på planeten, och det som mest kommer ge en magsår, på en och samma gång.

Idag hade hon lite var i ögonen på morgonen, lite feber och lite snuva. På eftermiddagen var ögonen inte ens röda längre, febern var borta och snoret i en mild fas. Givet att hennes energinivå där med ökade. Det är som att vabba en leopard fullpumpad med energidryck, instängd i bur. Fast den inte ens vill ut från buren utan helst sitter och pusslar, samtidigt som kroppsdelarna sprätter som om hon satt på en elpistol. Så samtidigt som hon är pigg och på gott humör (lätt VAB), så är hon i full fart och gör mig helt utmattad på en dag
(magsår).

Genom att muta med att hon skulle få paprika som mellis fick jag henne att gå en vända till secondhand affären och en promenad för att hämta Pyret på fritids. Annars har hon velat spela spel och lägga pussel hela dagen, vilket inte alls hjälper de där myrorna hon har i brallan.

Ingen fara. Hon behöver ju bara en feberfri dag hemma imorgon så kan hon gå till sina kompisar på förskolan och rocka loss igen. Typ 20 barn som sällskap matchar hennes stimulansbehov väl. Då behöver hon heller inte spendera dagarna åt att berätta att hon saknar alla bästisar.

Trodde vi.

För när hon somnat började hon vakna och gråta varje kvart för att hon har ont i halsen.

Fast nu får herr B.o.B. sköta vabbandet några dagar. Jag erkänner att jag är vek och går ner i arbetstempo genom att bege mig till jobbet inom vården. Det säger väl allt; när jobba inom vården är lugnare än att vabba Polarn. Även om hon är en så himla skön unge.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.