Fortsätt till huvudinnehåll

Göra det mesta av helgen.

Det finns nog inte så många bättre sätt att inleda helgen på, än att gå ut och äta middag med före detta kollegor (eller andra trevliga personer så klart) efter jobbet på fredagen. Helgen känns som att den pågår lite längre om man gör något trevligt på fredagskvällen.

Lördagen spenderade vi med att hälsa svärmor/farmor välkommen hem från sina 3 månader i Thailand. Barnen fick äntligen med sig maträtten de längtat efter, tillsammans med en stor kasse kläder och någonstans runt en miljard hårspännen. "Jag kunde inte låta bli." säger hon, liksom mor-och farföräldrar överallt. 

Eftersom det sken en sol på himlen och vinden var slö, så gjorde vi som alla andra och använde söndagen till att vara utomhus. 
Arvsmassorna var helt otroliga. Vi åkte till Stockholm södra, gick till Götgatan och tog en fika, fortsatte ner till Eriksdalsbadet, gick längs med vattnet till bron över till Årsta, gick över bron ända till Årstaberg och åt en korv på korvkiosken, innan vi åkte hem.
Förra gången vi försökte gå den vägen fick vi bära dem titt som tätt (då gick vi bara tillbaka till Stockholm södra), nu gick de utan att bli trötta eller gnälla, hela långa vägen. 

Såna himla promenadmästare!


När vi kom hem passade jag på att städa på uteplatsen. Det kommer säkert komma bakslag i vädret, men de dagar då det känns som vår så får man väl låtsas som att det är det. Onödigt att slösa bort de dagarna på att det kan bli kallt sen.

För att göra det mesta av helgen rundade jag av med en fika med mammakompisen. Också ett smart sätt att få helgen att kännas lite längre; att ha trevligt sällskap på söndagskvällen. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.