Fortsätt till huvudinnehåll

Måndag hela veckan.

Jag kryper i säng innan klockan 21, snoozar för första gången i mitt liv, dricker kaffe som om det var rent syre, försöker stå upp och röra på mig, äter regelbundet och dricker 3 liter bubbelvatten per dag.
Ändå är jag fortfarande så trött att hjärnan slocknar med jämna mellanrum. Det tar all kraft att hålla mig fokuserad och engagerad på jobbet, så fort jag stämplar ut tar det stopp.

Jag vet inte om jag gör rätt som tvingar mig att ta promenader hem, om jag borde träna mer eller vila mer. Jag vet inte om jag borde unna mig lite godis eller bli striktare i vad jag äter. Jag vet inte om jag borde gå och lägga mig ännu tidigare eller tvinga mig själv att vara vaken mer.

Det är i alla fall skönt med kort vecka och lång helg och ett snäpp närmare semester, för jag börjar känna mig gråtfärdig över den här tröttheten. 

Kommentarer

Lotta sa…
jag känner precis som du,är lika trött och vill bara gråta. men snart semester. men du,har du kollat upp sköldkörteln? hoppas du snart får känna dig piggare kram lotta

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.