Arbetsgivaren bjöd på julbord. Jag hade lite svårt att till att börja med frammana energin för att orka ta mig dit. Efter en tuff arbetsdag kantad av märkliga uttalanden och ett riktigt tufft besked var energin kanske inte högre när det var dags att åka.
Där levererade de. Allt var jättegott. Så gott att några valde att gå tillbaka för ett plocka mer, särskilt av creme brulén med saffran, den var magisk. Fast den hade vid andra.plockningen tappat sin magi och hälften visade sig inte ha stelnat och var bara vätska.
Utsikten var, förutom sällskapet, nästan höjdpunkten på kvällen.
Vi var några kollegor som åkte gemensamt men självfallet fastnade på ett pendeltåg. På 30 minuter hade vi kommit två stationer och då skulle tåget tas ur trafik på grund av de långa tågköerna. Energin sjönk än mer och jag övervägde för en stund att åka hem igen.
Men vi bestämde oss för att ta taxi och låta SL stå för notan. Då hade 40 minuter gått.
Väl framme, lite försenade precis som några andra, visade det sig att vi precis missat när ledningen hade bjudit upp till allsång med en egenskriven text. Vi kom alltså precis i rätt tid och kunde ställa oss i kö till julbordet.
Jansson var för salt, skinkan smaklös, revbenen kalla och hade en sötstark konstig smak, köttbullarna smakade wellpapp, potatisen var vattnig, rostbiffen seg men ägget med skagenröra var god.
Snabbt högg vi istället in på efterrätterna.
Då åkte vi hem.
Tågen gick efter den tidigare förseningen, men det vi hoppade på annonserades efter en station att den skulle åka förbi en massa stationer, bland annat min, så då fick jag snabbt hoppa av och vänta på nästa.
Där någonstans bestämde jag att också hoppa över denna dag. Vi stryker den och börjar om imorgon.
Kommentarer