Vad är väl denna hajpade högtid om inte alldeles, alldeles överskattad.
Jag vaknade klockan 5 av en hiskelig mardröm och upptäckte dessutom att jag fått mens för första gången på evigheters evigheter. Mardröm gånger två alltså. Strax därpå vaknade Polarn, rastlös och pratglad. Jag lyckades få det lilla livet att ligga och läsa en stund tillsammans med mig.
Arvsmassornas pappa kom förbi med julklappar och för att äta frukost. Jag kokade gröt, gräddade croissanter, skivade kavring, kokade kaffe och dukade fram. Det var nästan bara jag som åt.
Efter frukosten när julklapparna var öppnade och allt var utspritt överallt ville Arvsmassorna spela spelet de fått av mig i julklapp.
Jag undrade snart varför jag köper spel i julklapp varje år eftersom det slutar med tårar och sura miner varje gång. Ändå är det jag som oftast förlorar.
Tack och lov gick jag och Arvsmassorna till mor och far för att tillsammans med Bobo äta julmat. Hade jag inte fått julmat och fika hade jag nog gått hemifrån och inte kommit hem förrän efter nyår. Så klart jag inte gjort, kanske hade jag bara gråtit en skvätt i kuddfodralen Arvsmassornas pappa köpt till mig i julklapp:
Till kvällen slog sig Polarn ner för att bygga en gigantisk och avancerad Legobil medan Pyret ville fixa i sitt rum. Då råkade hon tappa sin 900 kronors gitarr hon fick i födelsedagspresent, så den gick sönder. Det slutade också med tårar, för henne och min plånbok.
Tar den här helgen aldrig slut.
Svar nej, för sen kommer nyår.
God helg.
Kommentarer