Fortsätt till huvudinnehåll

Anspänning

Har ni sett Mästarnas mästare? Framförallt; har ni sett nattduellen i detta program?
Där deltagarna så legendariskt står på helspänn och håller i sina kättingar, i väntan på att ljuset ska släckas. Det har rapporterats att de står där riktigt länge och väntar, så att både kropp och psyke ska hinna spännas till bristningsgränsen. 
Jag har aldrig varit med i programmet, men jag lovar att precis så känns det att vänta på mensen när man är i klimakteriet.

Alltså hur kan det pratas så lite om denna utdragna mardröm? 

Jag går runt och mår som att jag drabbats av en blandning av PMS, träningsvärk, 40 graders feber (fast utan feber) och sömndeprivation. 
Kroppen värker, jag är svullen, illamående, yr, trött, varm, andfådd, tankspridd och har huvudvärk. Det känns som att jag håller på att sakta sprängas inifrån. 
Den här värmen gör inte saken bättre, jag klarar den inte, jag blir matt på ett helt obekant sätt. Jag som tidigare varit i Rom, Madrid och Hurghada mitt i sommaren, utan att må dåligt. 
Nu får något ge sig, det är liksom inte möjligt att fungera som människa så här.

Tur att man då kommer hem till en överraskning från Polarn:
Jag tog med mig en frukt hemifrån till jobbet imorse och berättade för Polarn att de hade glömt att beställa en större fruktleverens efter sommarens skrala bemanning. Nu är de flesta i personalen på plats, så frukten tog slut andra dagen på jobbveckan. Polarn såg dessa påsar, med Swish-betalning, stå utanför ett hus när hon gick hem från skolan, så hon slog till. 
Det värmer en mamma som håller på att brinna upp. Hur rar får man bli?


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...