Fortsätt till huvudinnehåll

Ingen dog

Efter styrketräning, hamsterskötsel, tvätt och städning släppte jag allvaret och ansvaret och tog med mig Cous-cous på lite TPS (Tanter På Stan).
Vad gör TPS då?
De promenerar runt och råkar glida in i diverse secondhandbutiker. 
Dagens fynd för totalen 350 riksdaler.

Obligatoriskt är att få i sig kaffe, alldeles vanligt bryggkaffe då.
Nästan att vi inte lyckades eftersom ALLA skulle fika, men på tredje fiket hittade vi platser.

Mat behöver man också.
Sedan upplever man kultur, gärna på Kulturhuset där vi också åt middag. Denna gång såg vi Delusional I just killed a man 
Den beskrevs så här:
Jag skulle beskriva den som ett visuellt plockgodis där jag gång efter gång önskade att jag fick ta fram kameran för att fånga ögonblick så vackra att jag tappade andan. Ni får hålla tillgodo med ett collage av pressbilder.
Sedan blir jag alltid tagen av att se människor som kan manipulera sina kroppar, vare sig det är i dans eller akrobatik. Varför har inte alla människor leder, undrar jag. 
Om ni blir sugna på att se alla dessa vackra scener så får ni nog ge er ut i Europa. Det här var starten på en Europaturné, och det ges bara en föreställning till i Stockholm, imorgon. Kanske finns det någon biljett över. 

Vips så har TPS utfört sitt uppdrag. Då bär det av hemåt för att ta hand om hamstrar och katter och hinna lägga sig i en vettig tid. Annars är man så vansinnigt trött imorgon. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.