Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens funderingar

I vilken ålder börjar kvinnor referera till "väninnor" istället för "kompisar" eller "vänner"? Det börjar hända omkring mig, jag är orolig.

Människor som använder citat och "inspirerande" texter såsom:
"Strong women aren't born, they are made by the storms they go through."
"Tur är en fråga om förberedelser inför möjligheter." 
"Du skapar det liv du själv vill leva."
Tror de att de att alla helt styr över allt som kan hända? Eller är det vad de försöker övertyga sig själva om? Inser de att sådan inspiration kan skuldbelägga människor som inte alls kunnat skapa sitt liv, hur mycket de än förberett sig, och nu inte alls känner sig särskilt starka?

Om ens träningskläder har fartränder, springer man fortare då?
Wroom wroom

Kan katter bli sötare än när de sover?
Vårt fastighetsbolag har till sist infört sortering för matavfall. Det levererades ett litet startkit med hållare och påsar och en karta över var man kastar sina matavfallspåsar.
Det finns två ställen i hela området. Två. Vi är vid den blå pricken och rör oss dagligen i riktning mot den blå pilen. Alltså måste jag ta en omväg varje gång jag ska kasta matavfall, liksom de flesta i området. Först gå åt andra hållet, sedan iväg. Det rekommenderas att man kastar sina påsar ofta, gärna flera gånger i veckan. 
Vill de inte att människor ska matsortera? 
Vill de ha fler sanitära problem när människor som har svårt att ta sig ut måste låta sopor samlas på hög? 
Hatar de människor och miljön?

På tal om sopor.
Varför placerar Pyret alltid den tomma toarullen på locket till sophinken?
Varför inte i sophinken?

Varför är jag tröttare på helgen än till vardags?




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...