Fortsätt till huvudinnehåll

Mer tid

Förutom allt det där som måste göras, så vill och behöver man ju tid för det man vill göra. Den dagliga stessen och pressen över att väcka arvsmassor, få med Ipads, snacks och baddräkt som ska till skolan, komma ihåg läxor, svara på meddelanden från arvsmassorna och skolan, laga middag, plocka undan, tvätta, städa, ge katterna mat, ordna kattlådan, göra iordning för arvsmassornas träning och min egen och däremellan jobba, vara en bra vän, ta hand om familjen, det blir lite tajt med tid ibland. Så mycket man behöver göra, så mycket man vill göra. 

Så klart att det kan kännas slitsamt ibland, kanske särskilt nu när kroppen liksom inte samarbetar utan bråkar med en storskalig ombyggnation. Läkaren, som också är i förklimakteriet, gjorde som så många andra och däckade i den rejäla förkylning/influensa/pest som går just nu. Första dagen var hon dock osäker på om det var vallningar och allmänt hormonstök, eller att hon började få feber, för "nu för tiden känns det ju alltid som att man precis är på väg att bli sjuk". Jag tycker det var en bra beskrivning på hur kroppen känns.

Så jag drog ner på städandet och fixandet idag, även om jag behövde ta hand om lite saker för det är ju liksom ingen annan som tvättar, städar och lagar mat, katterna är så dåliga på det sättet. Istället tog jag en promenad med mammakompisen:
Ganska bra antal steg på en ledig dag.

Åt godis; 
Ny smak på Tony's, i alla fall för mig.

Virkade
Pyrets kanin ska väl också bli klar.

Läste;
Andrew Waldens Jävla karlar. Älskar den redan fast jag bara läst 100 sidor.

Och myste med katterna;

Ännumindrefjant visade sig vara en sån där katt som vill ligga under tröjan och sova.

Sen avrundade jag dagen med att tippa alla rätt på Mello;
Hur man tippar behöver inte nödvändigtvis representera hur man röstar, men ibland blir det ganska likt.

En dag av minskat ansvar, där mellanmålet blir kaffe och kexchoklad, är ju inte tillräckligt egentligen, men det får duga.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...