Fortsätt till huvudinnehåll

Social baksmälla

På ett glas Cava och ett glas vin, utspritt över 4 timmar, får inte ens jag en fysisk baksmälla. Däremot får jag social baksmälla av att befinna mig i stora sällskap där väldigt många pratar väldigt mycket, det blir som en överbelastning av alla intryck. Vem säger vad? Vad ska jag fokusera på? Vem är du? Vad ska jag svara? Vad ska jag fråga? Märker någon att jag är så trött att mitt huvud är helt tomt? 
Det är vansinnigt ansträngande att vara artig, trevlig och rolig på det där sättet, i flera timmar, när man är en B.o.B. 

Så idag har jag laddat batterierna. Visst, jag tvättade, veckohandlade och tog en titt på secondhand där jag hittade så snygga byxor från Monki:
Men annars har jag slappat. 
Jag har suttit på balkongen och läst:
Jag fortsätter på samhällstemat med Familjen av Johanna Bäckström Lerneby. Om organiserad kriminalitet och det parallella samhället.

När jag ändå var på balkongen planterade jag ut skotten från rosenbönorna, som växer så de knakar, och skotten av persilja och oregano. Dags att de får njuta av sommaren. Och popcorngräset växer:
Trots att jag använde en påse micropopcorn med smörsmak, som gick ut i december. Så enkelt och kul.

Jag har också spenderat orimligt mycket tid i tv-soffan. Under dagen plöjde jag de fem avsnitt av Fatal attraction som ligger ute.
Japp, den är baserad på filmen från 1987, fast här får man veta mer om hur det var från Alex sida. Tre avsnitt till ska det komma, och nu måste jag nog kolla på filmen igen.

Medan jag glodde på dumburken kunde jag få till några varv på mitt evighetsprojekt, snart är ena ärmen klar.
Lillfjant var bara till hjälp när hon somnat. 

Nu känner jag mig snart redo att möta världen igen, jag ska bara äta lite mer chips, sova och ta en joggingrunda, sen så. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.

Räkna till 10

Pyret ville gärna åka in till stan, målet var ett besök på Kawaii.se. Det blev två besök. Ett för att titta på allt i evigheter och inte kunna bestämma sig, och ett till för att titta i evigheter och med stor vårda bestämma sig. Vi tog en paus där emellan för att äta buffé på Pizza Hut och hitta vårskor till Polarn, och ge Pyret en chans att bestämma sig. Hon kunde inte bestämma sig. Alltså jag fattar, jag la en ansenlig del av min veckopeng på alla söta saker från Hello Kitty och company, sånt här väcker fortfarande habegär i mig: Men jag hade en liten hylla i lokala leksaksaffären att glo på, inte en affär med prylar från golv till tak. En liten affär, med trånga gångar, inte alls gjorda för att en mamma och syster ska stå och vänta på att Pyret bestämmer sig. Jag tror att jag fick extra mammapoäng för att jag inte stressade, och lät henne gå tillbaka. Möjligen lät jag liiiiite irriterad när hon helt besatt ville förkorta alla andra besök i butiker för att hon inte trodde

Resande lätt

Så följde vi med herr B.o.B. på semester. Jag visste att vi skulle till Spanien, och att vi skulle till två ställen, men inte riktigt säker på i vilken ordning eftersom jag inte alls varit involverad i planeringen. Det var hit vi skulle först: Fast vi kom nästan inte hit alls.  Herr B.o.B. sa att vi skulle vara på flygplatsen en timme innan planet gick, vilket var klockan 5. För att ta oss dit skulle vi alltså ta nattbuss och sedan Arlandaexpress, vi skulle åka redan klockan 3.05 för att ha marginal.  När vi mitt i natten väntar på bussen läser herr B.o.B. att det nog var så att man behövde checka in 2 timmar innan, om en timme alltså.  Ingen taxi fanns vid taxistoppet och en Uber skulle dyka upp först efter 30 minuter.  Till sist åkte en taxi förbi, mitt i natten. Vi hann till Arlanda med 15 minuter marginal. Polarn var övertygad om att hon inte skulle tycka om att flyga, det var hon för fem år sedan också när vi flög senast. Precis som då tyckte hon sedan att start och la