Fortsätt till huvudinnehåll

I särskild ålder

Jag var på återbesök idag, det gick bra. Sprutan fick ligga kvar i lådan. När jag skulle gå så sa läkaren: 
"Ja just det, 48 år, då behöver du komma tillbaka för en uppföljning om en månad."
Jag svarade något charmerande och svalt i stil med:
"Ähhh? Ååkeiijjj??"
"Ja, när man är i din ålder och har haft halsböld så behöver man kolla upp att det inte finns någon annan underliggande orsak, som cancer - som jag inte tror att det är. Men det är enligt protokoll i din ålder."

Jaha. Så där är man i ålderskategorin att allt skulle kunna vara cancer. Jag som just vant mig vid medlemskapet i gruppen Allt Är Klimakteriet, eller AÄK som det kallas. 
Också, är det nu det börjas? När man går från att med dessa två besök ha totalt 7 journalanteckningar (och två mödravårdssjournaler) registrerade i 1177, till att få frikort för att allt börjar rasa, minsta virus blir en nära döden upplevelse och allt kräver minst tre undersökningar för att "utesluta saker". 
Jag hade helst skippat dagens undersökning också, förutom att det inte gick. Läkaren sa att "det var bara att ringa och avboka om jag mådde bättre", han sa det säkert tre gånger. Men i kallelsen fanns bara numret till växeln, och växeln fick inte koppla till ÖNH akuten, mottagningen var stäng för det var söndag och var heller inte samma som akuten. På Alltid öppet fanns bokningen men chatten var avstängd och bokningen gick inte att avboka. Så där. Ett fullkomligt onödigt besök på akuten. Eftersom jag så tydligen är tant nu, så tänkte jag undersöka hur denna miss kan förmedlas till avdelningen. För sånt gör tanter. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...