Fortsätt till huvudinnehåll

Men se där

Jag fick problem med synen i slutet av förra året. Det var ju inte mer än att jag fortsätter bli gammal och behövde ny styrka på linserna. Prova ut linser kan ta några försök, i en pandemi tog det lite längre tid att få till synundersökningarna som behövdes efter utprovning.

Men i februari fick jag till slut linser med rätt styrka! Jag kunde se, utan att få spänningshuvudvärk. Den 12:e mars beställde jag påfyllning av linser. Men så började förseningen av leveransen, fabriken hade "tillverkningsproblem", det gick inte att få tag i linserna hos andra leverantörer heller. Det knepiga med att få till utprovning av linser hade gjort att jag hade ett litet lager av linser i fel styrkor, och de fick jag börja använda. Det är ju inte en optimal lösning.

Det tog så lång tid hos leverantören, med ständiga besked om att leverans beräknades nästa vecka men att det inte kunde garanteras, att jag till slut fick gå till optikern och prova ut ett annat märke. All heder till Synsam som snabbt ordnade det, utan att ens ta betalt för det. 

Nu, idag, äntligen, kom linserna i rätt styrka!
Jag kan se igen.
Jag kommer slippa spänningshuvudvärk, ryckningar i ögat och trötthet.
En resa från den 12:e mars till den 11: e maj på en vara som har en veckas beräknad leveranstid. Med över 6 veckor med fel styrka på linserna. 

Ingen kompensation från Lensway för all försening, som krävt ledigt från jobb för nya synundersökningar, dock. Men många mejl om att det är dags att beställa linser. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...