"Så här mamma: Jag hoppas att de har torkat, men jag tror inte att de har gjort det."
Det här med ynnesten att få följa en människas hela utveckling; från en liten skrikande hög i ens famn, till en reflekterande individ, är ju helt makalöst.
Meningen, utslängd i ett samtal om att barnen har fått göra Pyjamashjältarna (barnprogram) i trolldeg i förskolan och nu spänt väntar på att de ska torka så att de får måla dem, gör att man får en glimt av utvecklingen. Plötsligt förstår hon skillnaden mellan att hoppas och att tro. Hon reflekterar och gör en bedömning.
Sådana saker imponerar på mig.
Kommentarer