Fortsätt till huvudinnehåll

Andrum.

Mitt i allt kaos bjussade Pyret på sitt göttaste humör idag. Under morgonen åt hon sin frukost, klädde på sig de kläder hon själv valt och visade för en syster på lite sämre humör hur man gör när man byter från pyjamas till kläder, för att få henne glad. Hon erbjöd till och med Polarn att hjälpa henne med påklädningen. Sen fick hon ett utbrott för att herr B.o.B. hade råkat dra på Polarn hennes overall, men det gick över snabbt och gick att resonera bort. Därefter klädde hon på sig overallen, bad om lite hjälp med stövlarna gav mig en kram och sa glatt hejdå.
Vid hämtning följde hon glatt med, klädde på sig under kvittrande prat, åkte halva vägen och gick babblande och bubblande halva vägen. Hon följde instruktioner i affären, var på gott humör under hela middagen hos mormor och morfar, gick hem utan minsta gnissel, gjorde sig i ordning till kvällen. Lite protester för att hon ville att jag skulle lägga henne istället för pappa, men eftersom det var den första för dagen så kändes det inte så farligt.
Hon har alltså enbart pratat, frågat, berättat och lyssnat på ett positivt sätt idag. Hon har varit ett allt igenom trevligt sällskap.

Det var snällt av henne att bjussa på en liten rast från all frustration hon kämpar med i sin utveckling. Det behövde vi nog allihop. När hon inte är fullt upptagen med sitt arbete med att växa upp så är hon en så härlig liten människa att umgås med. Hon är härlig annars också, men inte i den här överdos av rarhet som hon visar när hon är på semester på det här sättet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...