Fortsätt till huvudinnehåll

Varning för djur.

Jag som är barnsligt förtjust i barnsliga nöjen tyckte att det var en bra plan att spendera den här dagen på Skansen.
Min tanke var att det trista vädret på morgonen skulle bättra på sig, det gjorde det också. Inte stekhett men soligt och uppehåll innebar ett optimalt Skansen väder, för alla de djur som vanligtvis gömmer sig sprang idag runt fullt synliga. Herregud, vi såg till och med järvar!
Dessutom hann vi dit innan alla andra tänkte att det nog skulle bli fint väder så vi fick sittplats när det var dags att fylla magen och mata lilla Toshiba där inne. Egentligen ska man ha den obligatoriska matsäcken med sig till Skansen, men skamligt nog valde vi att köpa mat där.
Vilket osökt för oss in på ämnet priser.
140 kronor kostar inträdet.
100 kronor till för akvariet.
95 kronor för en hamburgare.
Visst kan det vara värt en del pengar för att ha en mysig dag, men jag tycker att ställen som är så riktade till barnfamiljer borde ha en annan prisnivå.
Inte för att de kommer nära de fantasisummor som Kolmården stoltserar med.
Men att gå i terapi kostar ju också pengar så jag kanske gick med vinst idag när jag modigt mötte en av mina sista fobier; spindlar. Jag har med åren blivit mycket mindre rädd för dessa vidriga djur, men helst undviker jag dem så gott det går.
Idag gick jag fram till den där klapp-hörnan på akvariet. Det var kö till ormen, varför vet jag inte jag har klappat och hållit ormar, nemas problemas, men spindeln var ledig för kunder. Och jag gjorde det. Jag stack ner handen i lådan och strök den på bakbenen. Jag är nog nominerad till "Modigast i världen" nu.

Nu väntar jag på nästa Svenne sak denna nationaldag, för det blir skånsk kalops till middag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.