Fortsätt till huvudinnehåll

Shoppingvanor.

Jag läser en rubrik i Aftonbladet om fotbollsfruarnas lyxiga shoppingvanor.
Jag tycker bättre om mina shoppingvanor, de kommer väl till pass nu om inte annat. I ännu en rea-omgång (hur ofta är det rea nu för tiden, en gång varannan månad eller?), går jag lös på de rödmärkta plaggen.
Jag är rea mästare, självutnämnd visserligen, men oslagbar.
Nu har stora delar av min garderob valt att överge mig då min mage redan växer (Ja, den är redan rund, ja det syns redan, inte visste jag att det var konstigt) vilket gör mig lite förtvivlad.
Jag tittar på högarna med undanrensade plagg, fina favoriter som inte vill vara med längre och undrar hur i böveln jag ska få ihop något av det som ligger kvar och tittar lite bedjande på mig.
Jag gillar mina kläder, jag gillar att kunna gå fram till garderoben och se ett plagg och genast veta att det plagget funkar med det plagget och på en minut är jag påklädd.
Så funkar det inte längre.
Jag måste hitta något som fortfarande passar och hitta några plagg som passar ihop med det som inte är för tajt, för trångt, eller för obekvämt.
Gah!
Inte vill jag spendera en förmögenhet på kläder heller, gravid eller inte, alltså är jag på jakt efter kläder att växa i, som inte ser ut som tält, som inte är mammakläder (känns tidigt att börja med det redan och jag vill ha så få såna kläder som möjligt, hellre kläder som funkar även efteråt tänker jag), och som ser snygga ut tillsammans med leggings - mitt nya favoritplagg.
Jag som gått bland kläder i butiker och genast sett om plaggen funkar, funkar inte, funkar till det, passar min kropp, min stil, min plånbok, måste tänka om och anpassa allt efter en växande mage... och hylla...
Fåfäng?
Absolut.
Så jag drar bland reahyllorna och letar med nya, lite skeva, ögon och ibland finner jag.
Medan jag går där är jag så tacksam för att de där plaggen som nu är oanvändbara inte har kostat en mindre förmögenhet och att jag kan ersätta dem utan att hamna hos Kronofogden.
Bara för att jag är rea/second hand champion.

Kommentarer

Greken sa…
WOW! tänkt att det börjar synas på riktigt nu!!! :-)

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens jobb

En kollega på jobbet kom till mitt rum med en student i släptåg. Han tog mig handen och sa att jag måste följa med, han hade något fantastiskt att visa mig. Vi kom till personalköket, på bordet stod detta: Vi hade fått present han och jag; helt makalösa bakverk. Självklart delade vi med oss med alla kollegor, för det där kunde vi ju inte äta upp själva. Jag tog en liten bakelse: Den var bland det godaste jag ätit. Då fick jag ju lov att prova en bit av den stora gröna tårtan som var någon choklad, saltkaramellnöt-historia. Jag kommer aldrig se på bakverk på samma sätt igen.  Allt för att vi bara gjort vårt jobb. Sen gick jag från jobbet till utvecklingssamtal med Polarn. Läraren läste upp omdömet från den andra läraren måhända att jag är lite skör just nu, men jag blev så rörd att jag blev tårögd. Sen läste hon upp sitt eget omdöme och det var precis lika fint. Ord som " Hög nivå ", " Över målen ", " Du är fantastisk ", " En gl...