Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens we are on a brake

Det är inte du det är jag. 
Jag behöver sålla bort intryck och fokusera, så nu åker den av. Inga vibrationer vid varje mejl, sms eller messengermeddelande. Ingen tidtagning av tempo och steg. Ingen registrering av träningspass. Herregud, kommer de ens att existera då?

Jag fick bara plötsligt nog. Den låg på tvättmaskinen efter duschen, den vibrerade av ett meddelande redan innan jag hunnit sätta på mig den igen och jag kände att jag blev stressad. Kan jag inte få vara ifred ibland? Så började jag fundera över det där eviga registrerandet av aktiviteter, samma, lika hela tiden. Jag tränar som jag tränat i flera år, så varför behöver jag mäta det? 

Och pulsen som hormon- och säkert stressrusar lite då och då, gärna sådär 120 slag i minuten mitt i natten. Det känner jag väl att den gör ändå? 
Vad är det jag har hållt på med? 
Nu vill jag inte se vilka meddelanden som kommer förrän jag har tid och fokus, jag vill inte veta hur fort jag springer och jag bryr mig inte om natt-pulsen.

Imorgon går jag in och köper mig en billig analog klocka.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens kapning

Morsin hade varit i maskopi med mamsen, papsen och Bobo och kuppat in sig på en fika efter jobbet. Så jag fick brygga kaffe för 4 istället för 2 och stå ut med att vara obekväm en stund när denna överlämnades: Så nu ska jag välja smycke i Maria Nilsdotters magiska butik. Fast jag vet ju redan vad jag ska välja.  Arvsmassorna ville fira i förskott de med; Polarn hade virkat en till nalle: och Pyret fick mig att gråta: Det var ett kort och enkelt firande, oförberett och i förskott, det var nästan så att det inte blev jobbigt. Det var liksom vad jag kunde gå med på för att de som kände sig tvungna att fira fick göra det.  Nu ska jag bara ta mig igenom morgondagen lite sådär strykande i skuggorna.