Eftersom lekparkshäng var oväntat lyckat på resan till Örebro var det planen för dagens häng med Mammakompisen och hennes Arvsmassa. Varför göra det mer komplicerat än nödvändigt liksom.
Nu med broderier. Härligt att se sådant engagemang i något kreativt. Också härligt med en dag utan att de fastnar framför tv:n eller mobilen.
Buss, promenad och sedan klätterbana och de var igång. Jag och Mammakompisen var fullkomligt onödiga i sammanhanget, vilket är ganska långt från när man hängde i en lekpark förr i tiden. Nu var vi mest ett bihang som satt och väntade på att de skulle tröttna, helt utan att behöva vara involverade som hjälpredor. Ja, förutom att hålla deras väskor då.
När de tröttnat och började få skavsår i händerna av allt klättrande så gick vi till ett fik med dålig service (Pyret undrade vad som gjort servitrisen så dyster) och trist mat. Det är märkligt hur lurad man kan bli av de där recensionerna man förlitar sig allt mer på när man googlar fram saker.
Sedan fortsatte vi en bit och lät Arvsmassorna roa sig med bangolf, helt utan protester när vi sa att de kunde spela utan oss.
På sätt och vis slött av oss att inte orka vara engagerade Instagram-föräldrar men samtidigt lär de sig att samarbeta med kompisar så vårt agerande var inte helt utan pedagogisk grund. Och som de trivs med varandra de där tre, helt underbart att betrakta.
Trötta och belåtna kom vi hem vid middagstid och Pyret satte sig genast och fortsatte med sin Taylor-kasse.
Kommentarer