Jag pratade med min mor igår och sa att jag var så trött att jag skulle kunna sova bort hela helgen. "Om jag känner dig rätt kommer du ju inte göra det." sa hon då.
Hon känner mig rätt.
Jag började morgonen med en promenad:
Passade på att störa morgonlugnet i villakvarteren.
Störde också i något hemligt möte när jag kom hem.
Senare på dagen var de tre stycken, undrar hur många de är imorgon.
Inte helt oväntat drog jag igång ett par tvättmaskiner, gick iväg till återvinningen, veckohandlade, planterade om blommor och städade efter att ha ätit frukost. Totala motsatsen till att sova bort dagen kan man väl säga.
Men jag tog paus för att äta:
Och för att titta på The Bear.
Känner så många som tycker den är så himla bra, men jag vet inte riktigt vad jag tycker. Den har något, men jag är inte helt såld. Jag har svårt för serier där karaktärer beter sig som svin mot andra och det romantiseras på något sätt, den plågade själen som ska förklaras och daltas med. Jag faller inte riktigt för det där dysfunktionella, det ger mig mest ont i magen. Men serien är snyggt gjord, det får jag säga, framförallt i hur detaljer återkommer och återkopplas i olika avsnitt.
Även om jag inte sov bort dagen så känns det som att jag har vilat, eller i alla fall fått återhämtning. På mitt sätt.
Kommentarer