Fortsätt till huvudinnehåll

Bonus

Vi lekte turister idag och tog oss till Skansen.
Egentligen inte så mycket för djuren, utan mer för möjligheten att strosa runt. Och strosa gjorde vi, vi körde liksom på hela Skansenupplevelsen. Mötte mitt spirit-animal:
Klappade på orm och spindel, åt sockervadd, tittade på glasblåsning, letade efter lodjur:
Såg en skymt av en sovande kissekatt.
Vi åt lunch:
Den smakade bara stark rödvinssås.

Medan vi åt lunch hördes musik från Sollidscenen och vi tyckte oss se Omar Rudberg. Det behövdes så klart undersökas närmare så snart vi ätit klart, det visade sig vara repetitioner av morgondagens Allsång.
Jag blev nöjd som fick se och höra Molly Sandén, det är något med hennes röst bara berör mig. Pyret blev överlycklig av att se Pernilla Wahlgren. 
Jag hade ingen aning att Pyret var ett sådant fan, men hon blev liksom alldeles till sig när Pernilla dök upp, slet upp kameran med blixtfart och fnittrade som om det var Taylor Swift. Hon avslöjade att hon skulle svimma om hon skulle få en chans att få en selfie med Pernilla. Kan det vara Masked singer som skapat detta? För när Pernilla och Molly rev av Picadilly cirkus tillsammans var det en helt okänd låt för Pyret, liksom att det var en nyhet att hon är en så stark och rutinerad sångerska. 
Det blev ingen selfie, Pyret hade nog inte vågat om chansen dykt upp, men kul att få se lite bakom kulisserna. Jag tycker sådant kan vara roligare än att se den färdiga produktionen; att få se jobbet innan, alla förberedelser och alla proffsiga människor som gör sin grej. 

Vi skrapade ihop ganska många timmar, och 17 000 steg, på Skansen. Tillsammans med ny kunskap om Pyret och sol blev det en bra sommarlovsdag tycker jag.







Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.