Efterlängtat.

Fredag. Helg. Ledig.
Så här sista arbetsdagen på veckan frågade arbetskamraten så där vid 12-slaget om det var dags för lunch.
"Ja idag ska jag banne mig sitta ner i lunchrummet och äta lunch i lugn och ro!", stoltserade jag.

Det blev visserligen bara en yoghurt, smörgås och banan, men jag satte mig med mina kollegor och hade just gett mig in i en rolig diskussion om namn på barn, när jag hör mitt eget namn.
"Jag letar efter B.o.B., men jag ser henne inte."
"Här sitter hon!" säger kollegan.
Så var det ett akut ärende från andra avdelningen som behövde min konsultation.

"Men nääää, inte idag med!" hade visst kollegorna sagt när jag lämnade lunchrummet. Men jo, idag med. Lunch framför datorn samtidigt som jag hjälpte kollegan.

Jag behövde dock bara slösa bort 17 minuter av min friskvårdstimme innan jag kunde gå hem. Till fredag. En sällan så efterlängtad fredag. Fasiken vad jag ska ha helg nu.

Vi började med fredagsmiddag på pizzerian och eftersom jag är helt slut, så det blir ju läggdags i vanlig tid, och det lär heller inte bli någon sovmorgon. Men jag tänker helt vägra tjafs, gnäll eller tråkigheter den här helgen. Jag har haft min dos av stress, negativitet, tjafs, drama, sorg och livets svåraste stunder för den här veckan.
Nu gäller bara avkoppling och nöje. Har jag bestämt.