Fortsätt till huvudinnehåll

Gott Nytt År.

Vi hade turen att få fira in det nya året med mammakompisen och hennes familj. Med hjälp av gott sällskap och god mat lyckades vi alla hålla oss vakna tillräckligt länge för att gå ut på bergsknallen vid tolvslaget, och se på fyrverkerierna med ett glas bubbel i handen. Väldigt sociala-medier-vänligt, fast vi tog inga bildbevis.

Eftersom det är en ansenlig bit att promenera hem så hade vi grävt ut vagnarna ur förrådet och kunde skjutsa hem arvsmassorna inbäddade i varsin filt. Pyret slocknade ganska omedelbart, medan Polarn pratade oavbrutet i 20 minuter, blev tyst i fem och sov de sista fem minuterna innan vi kom hem. Fattar inte hur de orkar. Lite osedvanligt sov de i alla fall ända till 9:30. Yey sovmorgon. Mot en muta på fem kronor kunde vi ligga och dra oss två minuter extra, eftersom den gjorde att arvsmassorna plockade iordning frukosten.

För att motarbeta deras sovmorgon och ha någon chans att få dem i säng innan midnatt idag, tog vi en två timmar lång promenad i solskenet. Det var skönt att få röra på sig efter alla lata dagar.

Det är väl nu man ska reflektera över året som gått och försöka dra några kloka slutsatser om det. Lite sådär pretentiöst. Kanske tar jag mest med mig att det lönar sig våga hävda sig själv lite mer, att jag ska våga tro på vad jag kan. Samtidigt som jag uppenbarligen är rätt usel på att ta hand om mig själv, eftersom min känsla från året som gått är en där jag mest minns trötthet, stress och värk. Trots att det rent objektivt var ett år med stora bedrifter och trygghet, såsom en universitetsexamen och ett fast jobb.

Med det sagt får jag väl ha som mål för året som påbörjats att ta för mig mer, stå på mig, våga säga ifrån och försöka få bort symtomen av stress. Borde inte vara så orimligt, men jag har en känsla av att det kommer vara en utmaning att få till. Dessutom längtar jag efter att få läsa mer igen, få in lite mer träning än de dagliga promenaderna och att virka mer. Inte heller så orimliga mål kan tyckas.

En annan sak jag önskar för det nya året är att resa mer, stort som smått. Så därför börjar vi året med det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...