Fortsätt till huvudinnehåll

Gott Nytt År.

Vi hade turen att få fira in det nya året med mammakompisen och hennes familj. Med hjälp av gott sällskap och god mat lyckades vi alla hålla oss vakna tillräckligt länge för att gå ut på bergsknallen vid tolvslaget, och se på fyrverkerierna med ett glas bubbel i handen. Väldigt sociala-medier-vänligt, fast vi tog inga bildbevis.

Eftersom det är en ansenlig bit att promenera hem så hade vi grävt ut vagnarna ur förrådet och kunde skjutsa hem arvsmassorna inbäddade i varsin filt. Pyret slocknade ganska omedelbart, medan Polarn pratade oavbrutet i 20 minuter, blev tyst i fem och sov de sista fem minuterna innan vi kom hem. Fattar inte hur de orkar. Lite osedvanligt sov de i alla fall ända till 9:30. Yey sovmorgon. Mot en muta på fem kronor kunde vi ligga och dra oss två minuter extra, eftersom den gjorde att arvsmassorna plockade iordning frukosten.

För att motarbeta deras sovmorgon och ha någon chans att få dem i säng innan midnatt idag, tog vi en två timmar lång promenad i solskenet. Det var skönt att få röra på sig efter alla lata dagar.

Det är väl nu man ska reflektera över året som gått och försöka dra några kloka slutsatser om det. Lite sådär pretentiöst. Kanske tar jag mest med mig att det lönar sig våga hävda sig själv lite mer, att jag ska våga tro på vad jag kan. Samtidigt som jag uppenbarligen är rätt usel på att ta hand om mig själv, eftersom min känsla från året som gått är en där jag mest minns trötthet, stress och värk. Trots att det rent objektivt var ett år med stora bedrifter och trygghet, såsom en universitetsexamen och ett fast jobb.

Med det sagt får jag väl ha som mål för året som påbörjats att ta för mig mer, stå på mig, våga säga ifrån och försöka få bort symtomen av stress. Borde inte vara så orimligt, men jag har en känsla av att det kommer vara en utmaning att få till. Dessutom längtar jag efter att få läsa mer igen, få in lite mer träning än de dagliga promenaderna och att virka mer. Inte heller så orimliga mål kan tyckas.

En annan sak jag önskar för det nya året är att resa mer, stort som smått. Så därför börjar vi året med det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.