Fortsätt till huvudinnehåll

Bokåret

Vi har under året skrivit upp de böcker vi har läst, några var för mig inte värda tiden, medan några av mina på listan var mer minnesvärda. 
Med det sagt; årets rekommendationer är:
Vinnarna av Fredrik Backman, den sista delen om Björnstad. Vem kunde tro att romaner om hockey skulle vara så bra? Jo alla som uppskattar böcker av Fredrik Backman. 

Sockerormen av Karin Smirnoff. Skakande, otäck och obehaglig skilsring om barns utsatthet, men omöjlig att lägga ifrån sig. 

Att föda ett barn av Kristina Sandberg. En roman skriven med ett annorlunda tempo och en annorlunda berättarteknik. Jag kommer springa till bibblan och låna del 2 så snart jag kan.

Blir du ledsen om jag dör? av Nicolas Lunabba. I dagens politiska klimat är det en viktig berättelse om vad som skapar utanförskap, och vad som kan motarbeta det.

Flickan och skammen av Katarina Wennstam. Inte på något sätt en ny bok, men lika högaktuell, särskilt efter den nyligen berömda kommentaren av Elisabet Höglund. Jag köpte den för några år sedan, men orkade inte ta tag i den förrän nu för jag blir så rasande, och uppenbarligen är samhällsförändringen långsam.

För han är så bra på att ta egentid av Maria Farm. En beskrivning av forskning kring jämställdhet  och vilka strukturer som påverkar. Spoiler alert: jämställt är det inte. 

Nu väntar nya böcker, det är så många som väntar på att bli lästa.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Äkta vara.

Jag har förstått att man som nybliven mamma ska... ...ta det lugnt. Helgad vare mysbrallan, Britney Spears-sunk-tofsen, bristen på mascara, håriga ben, dammråttor och oordning. Hittills har jag vägrat. Jag har klätt på mig, tagit en daglig promenad, fixat snygg tofs, sminkat mig, rakat benen och under minsta sovstund eller med hjälp av Babybjörn och babysitter städat, plockat, tvättat, handlat, lagat mat och tagit hand om katterna. Hittills. Med förkylning i kroppen tog jag time out och blev äkta mamma. Pyret klarar den här förkylningen lika bra som den förra, hon är tämligen oberörd. Hon leker full Stevie Wonder och kladdar mig i ansiktet, petar mig i näsan, drar mig i läppen, tafsar mig på brösten, slår mig på axeln och sparkar mig i magen när det är dags att sova. Hon hoppar jämnfota, skriker, stampar med fötterna och vevar frenetiskt med armarna i förhoppning om att fånga en förbismygande kissekatt. Hon skriker hysteriskt åt favoritleksaken när den rullar iväg och hon inte

Räkna till 10

Pyret ville gärna åka in till stan, målet var ett besök på Kawaii.se. Det blev två besök. Ett för att titta på allt i evigheter och inte kunna bestämma sig, och ett till för att titta i evigheter och med stor vårda bestämma sig. Vi tog en paus där emellan för att äta buffé på Pizza Hut och hitta vårskor till Polarn, och ge Pyret en chans att bestämma sig. Hon kunde inte bestämma sig. Alltså jag fattar, jag la en ansenlig del av min veckopeng på alla söta saker från Hello Kitty och company, sånt här väcker fortfarande habegär i mig: Men jag hade en liten hylla i lokala leksaksaffären att glo på, inte en affär med prylar från golv till tak. En liten affär, med trånga gångar, inte alls gjorda för att en mamma och syster ska stå och vänta på att Pyret bestämmer sig. Jag tror att jag fick extra mammapoäng för att jag inte stressade, och lät henne gå tillbaka. Möjligen lät jag liiiiite irriterad när hon helt besatt ville förkorta alla andra besök i butiker för att hon inte trodde

Resande lätt

Så följde vi med herr B.o.B. på semester. Jag visste att vi skulle till Spanien, och att vi skulle till två ställen, men inte riktigt säker på i vilken ordning eftersom jag inte alls varit involverad i planeringen. Det var hit vi skulle först: Fast vi kom nästan inte hit alls.  Herr B.o.B. sa att vi skulle vara på flygplatsen en timme innan planet gick, vilket var klockan 5. För att ta oss dit skulle vi alltså ta nattbuss och sedan Arlandaexpress, vi skulle åka redan klockan 3.05 för att ha marginal.  När vi mitt i natten väntar på bussen läser herr B.o.B. att det nog var så att man behövde checka in 2 timmar innan, om en timme alltså.  Ingen taxi fanns vid taxistoppet och en Uber skulle dyka upp först efter 30 minuter.  Till sist åkte en taxi förbi, mitt i natten. Vi hann till Arlanda med 15 minuter marginal. Polarn var övertygad om att hon inte skulle tycka om att flyga, det var hon för fem år sedan också när vi flög senast. Precis som då tyckte hon sedan att start och la