Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens vob

Att jobba hemifrån samtidigt som man ska ta hand om en 12 åring som får migränanfall är inte lätt. Att vänta ut illamåendet, som går över i kräkningar och sen se det lilla livet totalt däcka och sova bort flera timmar. 
Hur är vårt system tänkt när man får vabba bara upp tills barnet fyller 12? Ja  jag vet att man kan få vab även efter det, men då måste man ju ordna läkarintyg från första dagen, vilket är näst intill samma projekt som att jaga en regnbåge. Att det är tänkt att en 12 åring ska klara sig själv när den är sjuk fungerar säkert vid lättare förkylning men inte i såna här fall. Och att man då ska navigera i ett överbelastat sjukvårdssystem för att få vårda sitt barn är absurt. 
Nu har jag turen att ha ett jobb som ibland går att sköta på distans och en chef som gör allt för att lösa att man råkar ha ett liv utanför jobbet, men så ser det ju inte ut för alla.

För övrigt är det en mindre trevlig utveckling att Pyret allt oftare får den typen av migrän som gör att hon kräks. Att barn ska ha sjukdomar utöver förkylning är i och för sig orimligt överlag. 

Hur det känns att ha migrän, här visualiserat av Hov1. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.