Dagens helgaktivitet.

Jag börjar liksom vänja mig vid alla saker som går sönder, behöver bytas ut, fixas. Kanske är det utbytar-året och sen dröjer det en massa år innan nästa omgång. Nu var det soffan som hängt med sen 2013 och klarat av bebisar, katter och en flytt som inte hängde med längre. Vi behövde säga farväl.

Det är inte helt lätt att tänka om och överväga alla parametrar ett soff-köp innebär.

Jag ville ha en högre soffa som är lätt att dammsuga under, den ska tåla fläckar och katthår, vara bekväm och inte kosta en halv månadslön. Sen var frågan om jag skulle ha schäslong igen eller två soffor, eller en soffa och två fåtöljer. Skulle jag ha samma möblering eller inte. Så mycket abstrakta frågor som inte går att få ett fullständigt svar på förrän allt är på plats.

Valet föll till sist på soffa med fåtöljer och en ommöblering.

Vi testar så här så får vi se om vi trivs. Jag ser massiva fördelar med att ha flyttat på tv:n och inte längre få blänk från fönstren i skärmen. Det är säkert en blivande pensionär grej, men jag fick på riktigt ont i huvudet av det. Jag är en känslig själ så här på andra sidan 50.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Läs mer

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Läs mer

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.

Läs mer

attvarabob

Leta i den här bloggen