Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens tv

Jag håller på att titta igenom säsong 3 av Squid game. För mig känns det som en brutalare säsong, utan samma finess i den där samhällskritiska undertonen. Visst är det fortfarande en underliggande berättelse om makt, girighet, grupptryck, demokrati och en djupdykning i människans mörkaste hörn. Men det överskuggas av ett grövre våld.
Dessutom stör jag mig så vansinnigt på scenerna med de rika som satsar på spelet.
Kanske har de märkliga uttal, eller låter uselt dubbade, med flit för att spegla de rika och mäktigas absurditet, men deras karikatyrdrag stör mig. Det ger mig en känsla av parodi som inte de andra scenerna har och jag tycker de blir malplacerade.

Sedan är det ju fruktansvärt att höra att Polarn har klasskompisar, som alltså är 11 år, som har sett alla säsonger. Utan möjlighet till att reflektera över just den där underliggande samhällskritiken blir ju serien bara extremt underhållningsvåld. Istället för en reflektion kring vad människor kan förmås att göra mot varandra under extrema omständigheter blir det en rå beskrivning i vad människor är kapabla till. För jag tror inte att föräldrar sitter med under avsnitten och förklarar, ifrågasätter och reflekterar. Utan att försöka vara duktig så känner jag ett behov av att göra det bara jag ser program som Förrädarna tillsammans med Arvsmassorna, just för att jag inte tycker att barn ska se människor bete sig hur som helst utan att någon hjälper dem att reflektera över det. Att som barn se mänskligt beteende så som det skildras i Squid game, helt okommenterat känns knepigt. Sen förstår jag absolut att barn kan smyga till sig att se saker föräldrar inte tillåter, men jag har exempel där jag vet att föräldrar har godkänt att barnet kommer åt saker som inte är åldersadekvata. 

Och nu läser jag att regeringen vill följa andra länder och införa åldersgräns på sociala medier. Det kan absolut vara en vettig idé, men när allt är så himla lättillgängligt och föräldrar låter barn komma åt uppenbart olämpliga saker så förstår jag inte riktigt hur en sådan lag ska efterföljas. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.