Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens mat

Jag har äntligen kommit förbi tiden när Arvsmassorna tycker att allt är äckligt, vägrar smaka och helst bara äter samma saker gång på gång. Pyret vågar testa grönsaker och Polarn vågar äta annat än grönsaker, det är ju underbart. Det innebär att de gör fantastiska frukostar till sig själva, de vill laga middagar och göra efterrätter. Vilket i och för sig gör att jag ständigt plockar, diskar och torkar, men det är värt det, påminner jag mig om varje gång jag städar upp krigszonen. 

Det innebär också att jag kan laga annat än pasta utan att de protesterar. Om maten inte faller dem i smaken gör de iordning smörgås eller kompletterar maten med något annat, som att steka lite ägg.
Vilket gör att falukorvsmiddagar ser ut så här nu:
Stekt falukorv med romanesco blomkål som rostats med olivolja och parmesan. Sen lite grönt till. 

Det innebär också att matkontot höjts en aning, för det är lite skillnad på att tre personer äter grönsaker till middagen istället för en. Och helt ärligt, den där enda skippade grönsakerna titt som tätt eftersom det var trist att göra i ordning sallad till sig själv. Men det är värt det påminner jag mig själv varje gång jag betalar i mataffären. 

Till exempel är det värt det eftersom Polarn vill göra egen sorbet till efterrätt. 
Och den blev jättegod!

Så om man funderar på att skaffa barn kan jag rekommendera det utifrån utbetalningen på investeringen som sker efter några år. Se bara till att skaffa den där sorten som gillar att baka och laga mat. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.