Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens födelsedag

Polarn blev 11 hela år idag, eller någonstans under natten, vid 3 tror jag. Så skamligt av mig att inte komma ihåg vilka klockslag mina barn är födda, men å andra sidan kommer jag heller inte ihåg på vilken sida min äggledare är bortopererad så jag bryr ju inte om mig själv heller. 

Vi började dagen med sång och fika i sängen, för att sedan njuta av en frukost med nybakta croissanter och färska bär. Jag fick sedan en andra frukost med nybakat bröd på jobbet. Tuff morgon.

Polarn hade önskat att få äta middag på den lokala italienska restaurangen, hon är väldigt förtjust i deras bolognese. När vi beställde sa jag något i stil med att först och främst vill födelsedagsbarnet ha pasta bolognese. När vi ätit klart frågade servitören om vi ville titta på efterrätter,  vilket vi avböjde för att vi redan var pasta-mätta. Istället bad jag om notan. Den dröjde märkligt länge, men det var ju för att de två äldre herrarna till sist kom ut med en portion tiramisu med sprakande isfackla, sjungandes Ja må hon leva. Så gulligt. Nu vill Polarn äta där varenda födelsedag. 

Lite tufft bara att Polarn också gjort tårta till kvällen.
Extra tufft för mig som på lunchen var på firande av en kollega. Om man varit anställd tillräckligt länge leder 50 års firande till smörgåstårta och vanlig tårta, utöver en liten gåva. Jag har alltså ätit hela dagen.
Nu ska jag lista ut hur jag kan komma undan att bli firad på jobbet när det snart är min tur. Jag skulle ju till skillnad från Polarn raskt välja bort en restaurang som sjunger för mig, och aldrig gå tillbaka. Vi skiljer oss åt där. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.