Så orättvist

När Polarn fick sin högst älskade hamster började Pyret med viss desperation se över möjligheten att också skaffa hamster.

Så klart, ingen blir väl överraskad?

Nu var ju det Polarns 10 års present för att det kostar en del att införskaffa allt man behöver, i alla fall om man ska se till att det lilla livet får det så bra som möjligt. Dessutom var Polarn rätt nöjd med att ha något som Pyret inte hade. Med det sagt så kan jag ju inte hindra Pyret från att leta upp en Blocketannons och lägga sina sparpengar på att skaffa ett likadant startkit som Polarn fick. 

Ni förstår att livet är orättvist-kampen började. 

Hamstern mitt i kampen.

Jag tycker att det är så svårt att handskas med orättvisa. Dels för att jag fattar, det är surt när livet känns orättvist. Samtidigt kan jag inte hindra ena arvsmassan från att skaffa likadana saker som andra arvsmassan har, vare sig det handlar om kläder, prylar, musiksmak eller husdjur. Sedan är livet orättvist, så himla orättvist.

Samtidigt som Polarn var ledsen över att Pyret välkomnade sin hamster, som var ute och lekte i sin bur mycket snabbare än Polarns hamster.hade gjort, så höll jag i två konversationer på Messenger.

I den ena tråden hade en kompis fått missfall i torsdags.

I den andra tråden hade en kompis fått sitt första barn i torsdags.

Livet är så himla, himla orättvist.

Så Polarn har fått en hamster, med alla tillbehör, i present. Det tyckte Pyret var orättvist, för det fick inte hon när hon fyllde 10. Så då använde Pyret nästan alla sparpengar för att också kunna ha en hamster. Det tyckte Polarn var orättvist för hon ville vara ensam om att ha en hamster. Tänk dessutom om de får hamstrar som är olika bra på olika sätt.

Livet är orättvist, det måste man väl bara lära sig att hantera. Det är ju mest orättvist av allt.