Fortsätt till huvudinnehåll

Vad gör man en lördag?

Självklart börjar man dagen så här:
Vi dukar upp hela bordet med frukost.
Jag ägnade annars större delen av dagen åt att plantera tomatplantor och palettbladsskott. Väldigt oklart var jag ska få plats med allt.

Vad som återstod av dagen ägnades åt att förbereda för att arvsmassorna skulle orka se Eurovision finalen. Till exempel genom att ordna en fin-middag bestående av pepparbiff, potatisgratäng, sparris och sallad. 
Efter middagen drog vi iväg till skogen för en kvällspromenad, helt magiskt:
Det slog mig också vad magiskt det här är:
Att känna de där händerna som fortfarande letar sig in i mina händer så snart vi går någonstans. Jag vet ju att det är till låns, de kommer inte vilja hålla hand i evigheter, men än så länge håller de i. 

Sen fortsatte vi äta:
Kladdkakemuffins med nutellafyllning, glass och kexrulle. Inte världens bästa bild, men världens bästa efterrätt.

Om det skulle behövas kan vi ta fram ostbricka, godis och frukt också. Min stora fråga är egentligen inte hur arvsmassorna ska orka, jag undrar mest hur jag ska orka. Jag kände för att gå och lägga mig redan vid bidrag tre som den extremt kvällströtta människa jag är. Jag går ju i vanliga fall och borstar tänderna klockan 21 i för guds skull. Det här kommer aldrig hålla. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...