Pratade med en kollega om plantor häromveckan och sa att vi glömt att sätta tomater i år, och nu skulle vi inte hinna driva upp dem. Så möttes jag av denna gåva:
Hon gjorde både mig och Polarn väldigt glada.
Och Polarn visade att hon hade skrivit brev till katten på morgonen, för att hon saknade henne:
Alltså omöjligt att inte få en liten tår i ögat av det där.
Kommentarer