Fortsätt till huvudinnehåll

Present

Tillbaka på jobbet! 
Nu jobbade jag bara hemifrån i en vecka, men det var definitivt tillräckligt. Det var rätt trevligt att se kollegor igen och kunna utföra alla moment i arbetet. Det var just de delarna jag försökte börja med; uppdatera mig hos kollegor och göra klart allt man inte kan göra när man jobbar hemma. 
Men starten försenades lite. 
Nackdelen med att vara borta är att andra kan låna mitt rum, vilket i sig inte är någon egentlig nackdel. Men, problemet infinner sig när någon lånar mitt rum och försvinner med min favoritpenna. Och det var just vad som hade hänt, och det här var tredje gången. Kanske låter som en struntsak, men då förstår man inte vikten av bra pennor, och den här sortens penna var nu slut. En fin kollega förstod precis och hittade en sådan penna på sitt skrivbord, och dagen var räddad. Nu får jag nästan låsa in pennan varje dag när jag går hem.

Kanske får jag motvilligt erkänna att hemarbetet möjligen också har gett några positiva effekter, för jag har känt mig piggare idag än på länge. Ovanlig känsla, får analysera den vidare.

Ännu piggare blev jag när jag hämtade arvsmassorna på skolan och Pyret hade gjort ett armband till mig.

De har nu makramé två dagar i veckan på fritids, så himla coolt. Och jag fick verkligen världens finaste armband. 

För att runda av denna härliga dag så började jag på senaste säsongen av Greys Anatomy, den 16:e. Min inte så hemliga last. Nu kan jag sova gott.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...