Påskhelgen inleddes med att ta ledigt halva skärtorsdagen. Det var rätt skönt efter en ganska tung arbetsvecka som mest fått mig att känna mig otillräcklig.
På eftermiddagen fick jag även möjlighet att känna mig otillräcklig som mamma när arvsmassorna tog till tjuvnyp för att försvara rätten till en plastbit från en förpackning. Jag försökte förmedla det absurda i att bråka om vad som egentligen var skräp när de har ett rum med så mycket riktiga leksaker och pyssel att det nästan inte får plats. Jag kan ha behövt en mer pedagogisk framtoning, men var rätt chockad, och ledsen, över att de faktiskt tog till tjuvnyp, det händer så sällan. Budskapet verkade trots allt gå hem, även om det inte var några solida mammapoäng på den situationen. Mer en klapp på axeln för gott försök.
Bättre blev avslutet på dagen när mammakompisen och jag gav oss på utfodring på det här stället:
Till skillnad från karaktären Cliff Barnes, som jag minns som ett ordentligt stolpskott, så var det här ett riktigt skönt plejs med en supergod bakad sötpotatis.
Eftersom vi är som två pensionärer och därför hade avverkat ett glas prosecco, en huvudrätt och en kladdkaka med jordnötssmör till strax efter 19, och vädret dessutom var fantastiskt, så tog vi en promenad till söder efter maten. En öl på Söders hjärta hann vi också med innan hemgång, men kunde ändå vara hemma vid 22. Så skönt.
Nu kan vi väl dra igång den där påsken då, så jag får fokusera på det som är viktigt med högtider, mat och godis.
På eftermiddagen fick jag även möjlighet att känna mig otillräcklig som mamma när arvsmassorna tog till tjuvnyp för att försvara rätten till en plastbit från en förpackning. Jag försökte förmedla det absurda i att bråka om vad som egentligen var skräp när de har ett rum med så mycket riktiga leksaker och pyssel att det nästan inte får plats. Jag kan ha behövt en mer pedagogisk framtoning, men var rätt chockad, och ledsen, över att de faktiskt tog till tjuvnyp, det händer så sällan. Budskapet verkade trots allt gå hem, även om det inte var några solida mammapoäng på den situationen. Mer en klapp på axeln för gott försök.
Bättre blev avslutet på dagen när mammakompisen och jag gav oss på utfodring på det här stället:
Till skillnad från karaktären Cliff Barnes, som jag minns som ett ordentligt stolpskott, så var det här ett riktigt skönt plejs med en supergod bakad sötpotatis.
Eftersom vi är som två pensionärer och därför hade avverkat ett glas prosecco, en huvudrätt och en kladdkaka med jordnötssmör till strax efter 19, och vädret dessutom var fantastiskt, så tog vi en promenad till söder efter maten. En öl på Söders hjärta hann vi också med innan hemgång, men kunde ändå vara hemma vid 22. Så skönt.
Nu kan vi väl dra igång den där påsken då, så jag får fokusera på det som är viktigt med högtider, mat och godis.
Kommentarer