Fortsätt till huvudinnehåll

Vila lite.

Polarn vaknade med ögoninfektion, var snorig och hade lite feber. Jag ringde förskolan och meddelade att hon blev hemma idag. Barnskötaren sa att det var bra att hon fick vila lite. Jag hann precis tänka: "Vila? Har du under ditt år på förskolan inte lärt känna Polarn alls?!" Sedan, helt utan ironi i rösten, flikade hon in att det ju var skönt för mig att få vila lite också.
...
Jag sa något om att jo, VAB brukar ju vara så himla vilsamt, och tänkte åter igen att hon nog inte lärt känna vår dotter.

Vad vi hann göra innan lunch, utöver att torka snor och vara sällskap på toa:

Äta frukost.
Se en långfilm (hon valde My little pony, så klart).
Lära oss fingervirka:


Baka en sockerkaka, som hade jättekonstigt recept och därför fick kastas.
Gå och handla.
Baka en ny sockerkaka.
Se en film till (Törnrosa).
Dekorera sockerkakan inför morgondagens beställda födelsedags-väckning:

Efter lunch fokuserade vi en del på pärlplattor:


Och att hitta en liten ring som Polarn tappat i den lilla pärlburken.


När vi inte åt mellis eller lekte med katterna, eller kammade ena katten, eller letade efter superviktiga och pyttesmå leksaker som hon lagt "någonstans". Sådana saker. Och då måste jag påpeka att rapporten till herr B.o.B. när han kom hem var att jag märkt att hon varit trött, för det var hon. Hon var lugn för att vara hon. 

Jag avlägsnade mig strax efter 16, för att åka och äta middag med Ellegulle. Det var vilsamt. Annars vet jag inte om en dag med att vabba Polarn skulle kvala in som en chans att vila.  Rolig, mysig, spännande och händelserik kan den vara, men inte så vilsam. Tror man att den är vilsam så känner man nog inte riktigt Polarn. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...