Fortsätt till huvudinnehåll

Vi drar.

Vi startade helgen lite i förtid och begav oss in till centralstationen i morgonrusningen. För att inte missa vår resa på grund av sedvanligt pendelstrul, var vi ute i god tid. Just idag fungerade dock pendeln så vi fick hitta en liten hörna på stationen, precis vid ena in- och utgången, där vi kunde vänta. En man passerade oss flera gånger medan han levererade fruktkorgar. Plötsligt kom han in med ett knippe bananer som han räckte över med ett leende, sa "Varsågod!" och pekade på Pyret. 
Värst vad många trevliga människor man stött på den senaste tiden.

Polarn och Pyret försvann iväg med herr B.o.B. en sväng och kom tillbaka med varsin tidning att roa sig med. Man kan ju lugnt säga att de valde väldigt representativt för sina personligheter. Man kan också säga att Polarn var grymt nöjd med sin pil-pistol senare, och Pyret, som inte alls ville låta Polarn titta på hennes Barbie grejer under tågresan, och deklarerade att de inte skulle dela med sig av de här sakerna, var lagom avundsjuk. Polarn delade ändå med sig, hon gör ju alltid det.


Framme i Malmö efter långa timmar på tåg, som ändå var så mycket lättare än att åka bil, hittade vi väldigt mycket vår. Så här tjusigt var det.


Hotellet erbjuder utsikt, trots att vi inte är högst upp.


De på Clarion erbjuder också ett något trevligare alternativ än den vanliga hotell-tvålen att tvaga sin utarmade lekamen med. 


En middag och fika senare erbjuder Pyret, som brukar skälla på oss för att vi aldrig gör något kul, att hon vill hem till katterna. Jag bedyrar att morfar och morbror ger sällskap och omsorg till de lurviga medan vi är borta. Jag försöker också påminna lite om hennes önskan att göra roliga saker och att det här är en av många saker som vi gör, som andra möjligen skulle klassa som "göra något kul". Oklart om det gick in.

Strunt samma. Ingen ska förstöra hotellfrukost för mig. Ingen. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...